En arbetsgivare som upphävt en arbetstagares anställningsförhållande i strid med bestämmelserna i arbetsavtalslagen är skyldig att betala skadestånd till arbetstagaren. Vi är sakkunniga inom sammanjämkning och får ett visst avdrag av den betalda ersättningen.
I sammanjämkning enligt arbetsavtalslagen
Avdraget görs också om arbetstagaren i stället för inkomstrelaterad arbetslöshetsförmån har fått grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd. I dessa fall betalar arbetsgivaren avdraget till FPA.
Mer information om 12 kap. 1, 2 och 3 § i arbetsavtalslagen
Domstolen ska be om Sysselsättningsfondens ställningstagande till ett avdrag i enlighet med 12 kap. 3 § i arbetsavtalslagen. Det är bra att reservera åtminstone 21 dagar, dvs. tre veckor, svarstid. Utöver begäran om yttrande behöver vi stämningsansökan, svarandens bemötande eller i stället för dessa ett sammandrag som upprättats av tingsrätten. Vi behöver även uppgift om den kassa som betalat förmånen. Vi granskar bl.a. följande uppgifter i handlingarna:
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan också avtala om ersättningsskyldigheten. Ett sådant avtal ska separat nämnas den totala ersättning som överenskommits. I ersättningen ska specificeras summan av förlorade löneförmåner som har uppstått innan avtalet ingicks. Från ersättningen ska göras ett avdrag med iakttagande av 12 kap. 3 § 1 och 2 mom. i arbetsavtalslagen.
Observera i avtalet:
Lagen förutsätter inte att avtalskommentar ska begäras av Sysselsättningsfonden. I praktiken minskar kommenteringsförfarandet dock behovet av att göra ändringar i undertecknade avtal och vi rekommenderar således att man alltid begär en kommentar vid avgörandet av tvistemål gällande upphävande av anställningsförhållande. Vi behandlar alla avtalskommentarer konfidentiellt.
Skicka utkastet till avtal till adressen: tsl@tyollisyysrahasto.fi
Använd den skyddade e-postförbindelsen på adressen https://secure.tyollisuusrahasto.fi.
I ett avtal eller en bifogad separat utredning ska åtminstone följande uppgifter ingå:
Vi skickar en faktura till arbetsgivaren efter att vi har mottagit avtalet eller den lagakraftvunna domen har delgivits. I praktiken skickar vi fakturan cirka två veckor efter att avtalet eller domen har tagits emot. Fakturan skickas i första hand till arbetsgivarens nätfakturaadress och i andra hand till den postadress som införts i företags-och organisationsdatasystemet.
Om du vill betala Sysselsättningsfondens andel före fakturan kommit eller om du har några andra frågor om faktureringen, kan du ringa vårt servicenummer.
Avdraget som betalas till Sysselsättningsfonden är ett bruttobelopp och arbetslöshetsförsäkringspremie betalas inte för ersättningen som betalas till arbetstagaren. Vi rekommenderar att frågor som gäller beskattningen av ersättning som betalas till arbetstagaren och andra frågor i anknytning till lagstadgade innehållningar kontrolleras hos Skatteförvaltningen eller någon annan instans som uppbär avgift (pensionsbolag e.d.).
Med granskningsperiod avses den tid för vilken inkomstrelaterade arbetslöshetsförmåner beaktas vid uträkning av sammanjämkningen. Granskningsperioden är väsentlig med tanke på sammanjämkningen, eftersom de arbetslöshetsförmåner som arbetstagaren får beaktas endast för granskningsperioden. Om arbetstagaren har fått förmåner först efter granskningsperioden, ska ingen sammanjämkning göras.
Granskningsperioden börjar i regel dagen efter att anställningsförhållandet upphört. Granskningsperioden motsvarar den tid för vilken ersättning betalas till arbetstagaren för förlorade löneförmåner till följd av ogrundat upphävande av anställningsförhållande.
Om ersättning betalas till arbetstagaren för den uppsägningstid, som man har försummat att iaktta, flyttar ersättningen granskningsperioden så mycket som den uppsägningstid som ska ersättas. Granskningsperioden flyttas också om arbetstagaren inte har förlorat några löneförmåner till följd av att anställningsförhållandet sägs upp, till exempel på grund av sjukledighet.
(HD: 2016:70)
Exempel på granskningsperiod
Arbetsgivare Ab upphävde Arne Arbetstagares anställningsförhållande 20.4.2017. Arne bestred upphävandet av anställningsförhållandet och domstolen ålade Arbetsgivaren att betala till Arne
Den kalkylmässiga uppsägningstiden infaller i detta fall under tiden 21.4–20.6.2017 och granskningsperioden under tiden 21.6.2017–20.2.2018.
Vid beräkning av det avdrag som ska göras till Sysselsättningsfonden beaktas de förmåner som arbetslöshetskassan betalat till arbetstagaren under granskningsperioden. Om arbetstagaren erhållit förmån från FPA i stället för från arbetslöshetskassan, görs ett avdrag till FPA.
Inkomstrelaterad dagpenningens grundbelopp och dagpenningens förhöjningsdelar som utbetalats efter 1.1.2014 är också förmåner som ska sammanjämkas. Kostnadsersättningen som betalas för tiden för arbetskraftspolitiska åtgärder (9 eller 18 euro per dag) eller mobilitetsstöd beaktas dock inte när sammanjämkningen beräknas. Dagpenningar som betalts 2013 eller tidigare kan omfatta förhöjningsdelar som inte beaktas i sammanjämkningen.
Domstolen kan göra ett mindre avdrag från ersättningen än huvudregeln eller helt låta bli att göra avdrag, om detta är skäligt med hänsyn till ersättningsbeloppet och arbetstagarens ekonomiska och sociala förhållanden samt den kränkning han eller hon har blivit utsatt för.
Små eller mindre ersättningar kan vara en av de faktorer som ska beaktas när domstolen bedömer förutsättningarna för beaktande av skälighet för avdraget. Ersättningsbeloppets storlek inverkar också på bedömningen av de ekonomiska förhållandena. Om arbetstagaren får en stor ersättning blir hans eller hennes ekonomiska situation bättre oberoende av det lagenliga avdraget.
Arbetstagarens ekonomiska och sociala situation ska i regel vara så svår att det ur arbetstagarens synvinkel vore oskäligt om arbetslöshetsdagpenningen drogs av enligt huvudregeln. Vid bedömning av den ekonomiska och sociala situationen kan till exempel förlängd arbetslöshet, arbetstagarens försörjningsskyldighet och ställningen för dem som bor i samma hushåll som arbetstagaren beaktas.
Att upphäva ett anställningsförhållande är nästan alltid en åtgärd som kränker arbetstagaren. Bestämmelsen om beaktande av skälighet tillämpas inte automatiskt även om upphävandet av anställningsförhållandet har drag av att vara kränkande mot arbetstagaren.
Den kränkning som arbetstagaren upplever inverkar i första hand på det totala ersättningsbeloppet och på hur ersättningen fördelar sig. Om en del av den totala ersättningen som betalas till arbetstagaren är ersättning för immateriell skada, anser vi att beaktandet av skälighet gällande andelen för fonden inte kan motiveras med den kränkning som käranden utsatts för.
Även när ersättning avtalas mellan parterna genom ett gemensamt avtal, kan ett mindre avdrag göras från ersättningen än vad som föreskrivs i arbetsavtalslagen eller i vissa fall kan man helt låta bli att göra avdraget. Detta förutsätter dock att förutsättningarna enligt lagen för beaktande av skälighet i avdraget föreligger. Om avdraget som betalas till Sysselsättningsfonden är mindre än det avdrag som lagen föreskriver eller om inget avdrag alls betalas, ska man i avtalet eller en separat avtalsbilaga ge en tillräckligt omfattande redogörelse för grunderna till att skälighet beaktas i fråga om avdraget eller till att man låter bli att göra avdrag.
I avtalet ska separat nämnas den totala ersättningen som överenskommits och de löneförmåner som arbetstagaren gått miste om innan avtalet ingås. I avtalet ska man alltså specificera omfattningen av den materiella och eventuella immateriella skada som ersätts, för att det lagenliga avdraget ska kunna göras från rätt andel av ersättningen.
Avtalsparterna är skyldiga att specificera ersättningens delar enligt de faktiska förhållandena. Om förhållandet mellan den i avtalet överenskomna omfattningen av den immateriella skadan och den omfattning som en domstol i motsvarande ställning skulle döma är uppenbart skevt, kan det vara frågan om kringgående av lag.
När ersättningens storlek fastställs är utgångspunkten omfattningen av den materiella skada som det ogrundade upphävandet av arbetsavtalet har förorsakat arbetstagaren. Vid upphävande av anställningsförhållande som är kränkande bör kränkningen i första hand beaktas som en faktor som höjer den totala ersättningen.
Upphävande av anställningsförhållandet kan anses vara en åtgärd som kränker arbetstagaren. Avtalsparterna ska kunna specificera för Sysselsättningsfonden de omständigheter som särskilt talar för ersättning av immateriell skada. Omfattningen av den immateriella skadan bedöms bland annat utifrån hur allvarligt det ogrundade upphävandet av arbetsavtalet har riktats mot arbetstagaren som person och i vilken utsträckning arbetsgivaren har visat likgiltighet mot till sina förpliktelser.
Den viktigaste faktorn som inverkar på ersättningen av en immateriella skada är grunden för upphävande av arbetsavtalet. Ersättning för immateriell skada kan vara motiverad i andra situationer än när anställningsförhållandet upphävs av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker.
