Självriskpremie

Grunder för befrielse från självriskpremie

Arbetsgivaren är inte skyldig att betala självriskpremie, om något av följande villkor uppfylls:

• Arbetstagarens anställningsförhållande har varat mindre än tre år.
• Arbetstagarens anställningsförhållande har upphört innan personen i fråga fyllt 56 år.
• Arbetstagarens anställningsförhållande har sagts upp eller upphävts av en anledning som beror på arbetstagaren. Orsaken kan inte vara hälsomässig.
• Arbetstagaren har sagt upp sig på eget initiativ och utan arbetsgivarens medverkan.
  • Medverkan kan vara till exempel olika stödpaket, fallskärmsavtal och avgångsvederlag som beviljas arbetstagaren.
  • I de situationer där arbetstagaren säger upp sig själv när permitteringen har pågått i minst 200 dagar anser Sysselsättningsfonden att arbetsgivaren har medverkat till arbetstagarens beslut att säga upp sig själv.
• Arbetstagaren har efter att anställningen upphört på nytt uppfyllt det arbetsvillkor som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa i en anställning hos en annan arbetsgivare än den som ursprungligen sade upp arbetstagaren.

Självriskpremie för arbetstagarens arbetslöshetsdagpenning

Arbetsgivaren kan vara skyldig att betala självriskpremie också om rätten till arbetslöshetsdagpenning, som börjat på grund av att anställningsförhållandet sagts upp, 

• för personer födda före 1961 som efter 60 års ålder, fortsätter på så sätt att han eller hon är berättigad till arbetslöshetsdagpenning efter fyllda 63 år;
  
  
• för personer födda år 1961 - 1962 som efter 61 års ålder, fortsätter på så sätt att han eller hon är berättigad till arbetslöshetsdagpenning efter fyllda 64 år eller
  
  
• för personer födda år 1963 - 1964 som efter 62 års ålder, fortsätter på så sätt att han eller hon är berättigad till arbetslöshetsdagpenning efter fyllda 65 år.

Självriskpremien för utgiften för arbetslöshetsdagpenning gäller de personer som inte har hunnit få tilläggsdagar inom utkomstskyddet för arbetslösa beroende av födelseår före 63, 64 eller 65 års ålder.

I de ovan nämnda fallen uppbär vi självriskpremien när den uppsagda arbetstagaren har fyllt 63, 64 eller 65 år. Som grund för självriskpremien används då beloppet av den förmånsutgift som motsvarar den arbetslöshetsdagpenning som faktiskt utbetalats till personen efter att anställningen upphört. Det finns inte finns något minimibelopp på förmånsutgiften.

Medverkan till att anställningsförhållandet upphör

Förutom vid uppsägning eller permittering kan arbetsgivaren också vara skyldig att betala självriskpremie i situationer där arbetsgivaren på något sätt har medverkat till att arbetstagarens anställningsförhållande har upphört.

Om arbetsgivaren betalar arbetstagaren en ekonomisk förmån i samband med att anställningsförhållandet upphör, kan det vara ett tecken på medverkan till att anställningsförhållandet har upphört, trots att arbetstagaren själv har sagt upp sitt anställningsförhållande. Även i situationer då anställningsförhållandet avslutas i samförstånd genom avtal, kan det vara fråga om medverkan.

Om orsaken till att anställningsförhållandet upphör är oklart, kan vi be om en redogörelse för anställningsförhållandets upphörande av såväl arbetsgivaren som arbetstagaren.

Inverkan av starttidpunkten för rätten till arbetslöshetsdagpenning på självriskpremien

Maximitid för arbetslöshetsdagpenning

På självriskpremiens storlek inverkar utöver arbetsgivarens lönesumma även storleken på den arbetslöshetsdagpenning som betalas till den uppsagda arbetstagaren samt längden på den period under vilken den arbetslöshetsdagpenning som har betalts ska täckas av arbetsgivaren.

Den maximala utbetalningstiden på 500 dagar av arbetslöshetsdagpenningen tar cirka två år, om den uppsagda arbetstagaren betalas arbetslöshetsdagpenning oavbrutet. Om det blir uppehåll i utbetalningarna av arbetslöshetsdagpenningen, då ingen arbetslöshetsdagpenning utbetalas till den uppsagda arbetstagaren, flyttas den maximala utbetalningstiden framåt. Detta flyttar fram starten för personens rätt till tilläggsdagar.

Exempel på situationer, då arbetslöshetsdagpenning inte betalas ut till en uppsagd arbetstagare:

• till personen har utbetalats en ekonomisk förmån som enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa måste periodiseras
• personen är sjukskriven och får för denna period sjukdagpenning eller annat stöd som betalas ut på grund av arbetsoförmåga
• personen sysselsätts
• personen har gått en utbildning och under den perioden fått utbildningsstöd.

Ekonomisk förmån i samband med att anställning upphör

Om en ekonomisk förmån, som enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa ska periodiseras, betalas till en arbetstagare i samband med att anställningsförhållandet upphör, förhindrar den att arbetslöshetsdagpenning betalas ut under periodiseringstiden. Utbetalning av ekonomisk förmån påverkar alltså tidpunkten då en uppsagd arbetstagare övergår till utkomstskyddets tilläggsdagar. Därmed påverkar den också arbetsgivarens självriskpremie, när självriskpremien uppbärs för utgifterna för tilläggsdagarna.

Det är möjligt att en uppsagd arbetstagare utan ekonomisk förmån inte skulle hinna få rätt till utkomstskyddets tilläggsdagar innan den ålder som reglerats i lagen om utkomstskydd för arbetslösa uppnåtts. Som en följd av utbetalning av den ekonomiska förmånen och dess periodisering kan personen uppnå åldern som lagen kräver och personen får rätt till tilläggsdagarna.

Enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa flyttas tidpunkten då rätten till arbetslöshetsdagpenning börjar fram av den ekonomiska förmån som ska periodiseras, och påverkar därigenom självriskpremiens belopp även i de fall där självriskpremien uppbärs för utgiften för arbetslöshetsdagpenningen.

Självriskpremiens storlek

Självriskpremieprocent

Storleken på självriskpremien fastställs på basis av arbetsgivarens självriskpremieprocent. Självriskpremieprocenten fastställs på basis av den lönesumma som ligger till grund för arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie.
Självriskpremieprocenten växer linjärt på basis av arbetsgivarens lönesumma. För personer födda 1955–1956 är självriskpremieprocenten 0–80 %. För personer födda 1957 eller senare är självriskpremieprocenten 0–90 %.

Beräkning av självriskpremieprocenten

1) Om arbetsgivarens lönesumma är mindre än den undre gränsen för lönesumman, är självriskpremieprocenten 0.
2) Om arbetsgivarens lönesumma är större än gränsen för full självrisk, är självriskpremieprocenten 80 eller 90.
3) Om arbetsgivarens lönesumma är större än den undre gränsen för lönesumman men dock lägre än gränsen för full självrisk, beräknas självriskpremieprocenten med formeln:

I formeln ovan subtraheras den undre gränsen för lönesumman för ifrågavarande år från arbetsgivarens lönesumma. Resultatet divideras med gränsen för lönesumman för full självrisk för ifrågavarande år, från vilken den undre gränsen för ifrågavarande år har subtraherats. Resultatet multipliceras med 80 eller 90 (gränsen för full självriskprocent).

En uppskattning av självriskpremien och självriskpremieprocenten kan du också beräkna med självriskpremieräknaren.

Beräkning av självriskpremien

Premiens storlek påverkas utöver av självriskpremieprocenten även av hur lång tid den utbetalda arbetslöshetsdagpenningen till en uppsagd arbetstagare ska täckas av arbetsgivaren och summan av arbetslöshetsdagpenning som betalts till arbetstagaren.

Självriskpremien beräknas med formeln:

Personer födda före 1961:

När självriskpremie uppbärs för utgiften för tilläggsdagar, är antalet dagar med betalningsplikt det antal vardagar (mån–fre) med början från den första tilläggsdagen fram till det att personen fyller 63 år, dock alltid minst 258 dagar (21,5 dagar per månad).

När självriskpremie uppbärs för utgiften för arbetslöshetsdagpenning, utgörs grunden för självriskpremien av det faktiska förmånsbeloppet som har betalats till personen från anställningens slut tills han eller hon fyller 63 år, eller tills dess att han eller hon har gått i ålderspension efter fyllda 62 år.

Personer födda år 1961 - 1962:

När självriskpremie uppbärs för utgiften för tilläggsdagar, är antalet dagar med betalningsplikt det antal vardagar (mån–fre) med början från den första tilläggsdagen fram till det att personen fyller 64 år, dock alltid minst 258 dagar (21,5 dagar per månad).

När självriskpremie uppbärs för utgiften för arbetslöshetsdagpenning, utgörs grunden för självriskpremien av det faktiska förmånsbeloppet som har betalats till personen från anställningens slut tills han eller hon fyller 64 år.

Personer födda år 1963 - 1964:

När självriskpremie uppbärs för utgiften för tilläggsdagar, är antalet dagar med betalningsplikt det antal vardagar (mån–fre) med början från den första tilläggsdagen fram till det att personen fyller 65 år, dock alltid minst 258 dagar (21,5 dagar per månad).

När självriskpremie uppbärs för utgiften för arbetslöshetsdagpenning, utgörs grunden för självriskpremien av det faktiska förmånsbeloppet som har betalats till personen från anställningens slut tills han eller hon fyller 65 år.

Självriskpremie för tilläggsdagar

*minst årets arbetslöshetsdagpenning

Självriskpremie för arbetslöshetsdagpenning

Du kan beräkna beloppet på personens inkomstrelaterade dagpenning med den dagpenningskalkylator som finns på Arbetslöshetskassornas Samorganisation r.f:s (TYJ) webbplats.

Vid beräkning av självriskpremiens belopp används alltid det belopp som motsvarar förmånen enligt den inkomstrelaterade dagpenningen oavsett om personen fått inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning eller inte.

Exempel på självriskpremie

Rådgivning till arbetsgivare 

Vi ger arbetsgivarna råd i frågor som gäller självriskpremien. I frågor som gäller arbetslöshetsförmåner och utkomstskydd för arbetslösa får arbetsgivarna råd från arbetslöshetskassorna och FPA. I arbetspensionsärenden får arbetsgivaren råd från sin egen arbetspensionsanstalt.

Se kontaktuppgifter här. 

Uppskattningsberäkning

Med räknaren kan du göra en uppskattning av självriskpremiebeloppet och självriskpremieprocenten.

Uppskattningen är riktgivande och har inte karaktären av ett förhandsbeslut.

Handläggning av självriskpremie i Sysselsättningsfonden

1. Handläggning

Vi får en anmälan från arbetslöshetskassan eller FPA om en person vars anställningsförhållande har upphört. Om vi under handläggningen märker att villkoren för arbetsgivarens betalningsskyldighet uppfylls, skickar vi ett brev om hörande till arbetsgivaren. I handläggningsskedet kan vi begära tilläggsutredningar från bl.a. arbetsgivaren, arbetstagaren, arbetslöshetskassan eller FPA.

2. Hörande och beslut

Arbetsgivaren har 21 dagar på sig att lämna ett bemötande till brevet om hörande.

A) Arbetsgivaren lämnar inte ett bemötande
Vi ger ett skriftligt beslut i självriskpreimeärendet där vi ålägger arbetsgivaren att betala självriskpremien och skickar arbetsgivaren en faktura för självriskpremien.

B) Arbetsgivaren lämnar ett bemötande
Vi undersöker om det finns grunder för befrielse från självriskpremien. För att utreda ärendet kan vi begära tilläggsutredningar från bl.a. arbetstagaren, arbetslöshetskassan eller FPA.

• Om vi konstaterar att det inte finns någon grund för befrielse från självriskpremien, ger vi ett beslut i ärendet, där vi ålägger arbetsgivaren att betala självriskpremien.
• Om det framgår av bemötandet eller tilläggsutredningarna att arbetsgivaren inte är självriskpremieskyldig, skickar vi ett beslut till arbetsgivaren, där arbetsgivaren befrias från självriskpremie för personen i fråga.

3. Ändringssökande

Om arbetsgivaren är missnöjd med beslutet, kan arbetsgivaren besvära sig över beslutet hos besvärsnämnden för social trygghet. Arbetsgivaren kan söka ändring i beslutet hos besvärsnämnden för social trygghet genom att överklaga till försäkringsdomstolen
Se närmare anvisningar: Ändringssökande och återbetalning av självriskpremien.

Ändringssökande

Om du är missnöjd med vårt beslut i frågan om självriskpremie, kan du söka ändring i det genom att överklaga beslutet hos besvärsnämnden för social trygghet. Du kan söka ändring i beslutet från besvärsnämnden för social trygghet hos försäkringsdomstolen. I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas.

Besvär ska inlämnas till oss inom 30 dagar från det att du fick del av beslutet. Vi anser att arbetsgivaren har delgetts ett beslut den sjunde (7) dagen efter att beslutet skickades. Vi anser att en statlig bokföringsenhet eller en kommun har delgetts beslutet på ankomstdagen. Noggrannare anvisningar om ändringssökande och anförande av besvär bifogas till beslutet.

Om vi till alla delar godkänner kraven som framförs i besvären, ger vi ett omprövningsbeslut i ärendet. Om vi inte kan ompröva beslutet som besvären gäller i enlighet med din krav, skickar vi besvären till besvärsnämnden för social trygghet för behandling.

Observera att arbetsgivaren måste betala självriskpremien, även om besvär har anförts om beslutet om självriskpremien. I en sådan situation kan du begära hos besvärsnämnden för social trygghet att verkställandet ska avbrytas antingen i samband med besvären eller med en separat ansökan.

Återbetalning av självriskpremien på ansökan

Du kan ansöka om återbetalning av självriskpremien i två situationer:

• Ert företag har återanställt en arbetstagare som sagts upp eller kallat en permitterad anställd tillbaka till arbetet. Anställningsavtalet ska gälla tills vidare och arbetstagaren ska ha arbetat i minst ett år.
• Den uppsagda eller permitterade arbetstagaren har i minst ett års tid fått en frivillig tilläggspension som arbetsgivaren ordnat och finansierat eller en därmed jämförbar förmån eller en pension som ska beaktas vid pensionsjämkning av tilläggspensionen, varvid personen av denna anledning inte har rätt till arbetslöshetsförmån eller betalas arbetslöshetsförmån till minskat belopp.

Vi beviljar återbetalning av premien endast i de fall där självriskpremien har betalats med anledningen av en uppsagd arbetstagares rätt till tilläggsdagar. I båda situationerna återbetalar vi den oanvända delen av självriskpremien för tilläggsdagar. Arbetsgivaren ska ansöka om återbetalning av självriskpremien inom fem år från det att ansökan tidigast har kunnat göras.

Ansök om återbetalning med ansökningsblanketten. Bifoga till blanketten en utredning där anställningsförhållandets natur framgår eller ett intyg över tilläggspension som beviljats arbetstagaren. Uppge kontouppgifterna i vår e-tjänst. De meddelade kontouppgifterna används för alla återbäringar.

Blankett för återbäring av självriskpremie (återanställt uppsagd person)

Blankett för återbäring av självriskpremie (permitterad person har kallats tillbaka i arbete)

Blankett för återbäring av självriskpremie (tillläggspension) 

Partiellt avstående från uppbörd av självriskpremie

Vi kan låta bli att ta ut självriskpremien delvis, om arbetsgivarens ekonomiska situation har försämrats väsentligt efter den uppsägning som ligger till grund för självriskpremien och en full uppbörd av självriskpremien skulle äventyra arbetsgivarens fortsatta verksamhet. I en sådan situation ska arbetsgivaren lämna en tillförlitlig redogörelse för den ekonomiska situationen.

Preskribering av självriskpremieärendet

Ett självrispremiekärende preskriberas när det har gått fem år från det att den uppsagda arbetstagaren har fått rätt till tilläggsdagar eller har fyllt 63, 64 eller 65 år. Efter detta kan vi inte ge ett beslut i ett självriskpremieärende.